Sexism tolkad som åsikter

wwomen-coal2_2994107k.jpg

För hundra år sedan antog de flesta att kriget skulle ha varit slut vid det här laget, att det skulle bli kort ungefär på samma sätt som i det fransk-preussiska kriget, där segern varit given efter bara några månader. Som Norman Agnell förutspådde i sin bok The Great Illusion förväntades det ekonomiska kaos, och alla de vardagliga umbäranden som skulle följa i spåren av ett storskaligt krig, snabbt tvinga de krigande nationerna att förhandla om fred. Vad få insåg var dock att Europa hade en oprövad, men stor, förmåga att krama ur extra resurser ur sina samhällen, dels genom en åtstramad ekonomisk politik och nya skatter, men framför allt genom att låta kvinnor ta över många av de arbeten som stod obemannade under kriget.

De kvinnor som tidigare ansetts inte kunna sköta olika krävande arbeten, som inte ansetts kunna anförtros med komplicerade räkenskaper eller inte kompetenta nog att ta över chefsroller av allehanda slag i samhället, bevisade motsatsen under de drygt fyra år som första världskriget varade.

wwomen-coal2_2994107k

Argumenten mot en ökad kvinnlig representation i ledningsgrupper och styrelser påminner om fördomarna mot kvinnors förmåga för hundra år sedan. Man måste utgå från kompetens säger man. Och den är inte lika utbredd bland kvinnor, säger man sen.

Den vanliga tolkningen av ett sådant resonemang är att anse att det avslöjar någons ovilja att dela med sig av makt och privilegier till kvinnor. Att det signalerar att hen intagit en konservativ ståndpunkt i synen på hur kvinnor och män ska kunna ges samma förutsättningar i näringslivet.

När vi accepterar ett sådant ställningstagande som en personlig åsikt – om än motvilligt – gör vi dock oss själva en otjänst. Trots att rätten att utrycka sina åsikter är okränkbar får man inte kränka andra med åsikterna. Vilket man gör när man hävdar att styrelsekompetensen inte är lika utbredd bland kvinnor.

Byt ut ”kvinnor” mot svarta, judar eller kineser och det är lätt att se det fördomsfulla i en sådan åsikt. När första världskriget inleddes var ståndpunkten utbredd, men idag accepterar vi inte längre den då vi förstår att den i grunden är rasistisk. Varför skulle vi då fortsätta acceptera en lika fördomsfull ståndpunkt när det handlar om kvinnor?

Att åsikten avslöjar kunskapsluckor när det gäller de affärsstrategiska fördelarna med att ha en jämn könsfördelning i ledning och styrelse är i sig genant, men det riktiga allvarliga är den bakomliggande sexism som det blottar hos företagsledare och nomineringskommittéer.

Hade det inte varit för att kvinnorna tillåtits överta männens jobb hade Storbritannien och de andra segermakterna inte kunnat fungera. Så här inför den internationella kvinnodagen är det en passande lärdom som borde inspirera företag att ta tag i sexismen för att vinna kriget på marknaden. Och ja, låt oss framöver enbart kalla åsikten för vad den är – sexism.

-

Publicerad i Sydsvenskan 5/3 2015. Bild från Hulton Archives. Se fler bilder från kvinnor som tog männens plats i det här reportaget i The Telegraph.