Arbeterskorna - leverantörskedjans outnyttjade resurs

7347c591-6b9a-4269-b371-0452f0429798-bestSizeAvailable.jpeg

7347c591-6b9a-4269-b371-0452f0429798-bestSizeAvailableVem är det som gjort den här telefonen, läsplattan eller datorn som du just nu använder? Till en viss del: robotar. Till stor del: människor. Men vilka är de - alla där som hukar över montagebanden för att göra våra telefoner, som monterar håret på Elsa-dockorna som BR säljer för att kapitalisera på Frozen-filmen, som kisar i ljuset vid symaskinen för att få till sömmen på den där Lindex-toppen på precis rätt sätt? Vi pratar om dem i maskulin, som ”arbetare” trots att kvinnor utgör mellan sextio och åttio procent av arbetskraften i tillverkningsindustrin globalt. Vi pratar om problem i leverantörskedjan men glömmer bort de utmaningar som kvinnorna måste hantera utöver de som deras manliga arbetskollegor också upplever.

En stor del av kvinnorna i leverantörskedjan är unga och outbildade migranter som lämnat landsbygden för städernas fabriker för att tjäna pengar. Deras kön gör dem extra sårbara och utsatta för brott mot arbetsrätt, våld och trakasserier både på jobbet och hemma. Dessutom gör det faktum att de arbetar hårt att de inte har tid, eller utestängs, från möjligheter att utbilda sig och från alla de program som faktiskt finns för att stärka kvinnor och kvinnornas roll i samhället. Att investera i kvinnor är nämligen väldigt effektivt för att förbättra världen. Enligt WHO ger varje dollar som investeras i åtgärder kopplat till reproduktiv hälsa, mödravård samt vård av barn ett värde av motsvarande 20 dollar!

Men det finns hopp. Kvinnorna i leverantörskedjan utmanar ofta normen genom sina val. De är migranter, ofta äldsta syskonet, första att jobba och leva utanför hemmet och är därför också öppna för nya kunskaper och villiga att bryta gamla tabun och sociala konstruktioner som är relaterade till hälsa, pengar, kvinnor i arbetslivet och deras möjligheter att bestämma hemma.

Ett av de bästa initiativen i världen är HERproject, där en rad företag gått samman för att ge kvinnor i deras leverantörskedjor tillgång till utbildning, hälsovård och organisationer som arbetar för att stärka dem. Uppsidan för företagen är nämligen tydlig – kvinnorna blir bättre på jobbet när de känner sig bättre som människor. HERproject finns idag i 14 länder, i mer än 300 fabriker och samarbetar med 40 internationella företag och 20 ideella organisationer. Effekten är imponerande: man har stärkt hälsan, självförtroendet och möjligheten att tjäna mer pengar hos mer än en kvarts miljon arbeterskor i leverantörskedjan vilken i sin tur har bidragit till förbättrad folkhälsa för deras familjer och de samhällen där de kommer ifrån.

På söndag är det den internationella kvinnodagen och i år ville vi på CSR i Praktiken göra något mer än bara berätta om vikten av att stärka kvinnor. Om några veckor ordnar vi därför ett seminarium i Stockholm där vi bjudit in Asger Ryhl, chef för UN Women i Norden, för att visa vad företag konkret kan göra för att stärka företag i leverantörskedjan. Vi har också bett Peder Michael Pruzan-Jörgensen, Europachef för BSR som driver HERprojekt, att dela med sig av deras erfarenheter och hoppas dessutom på talare från ett företag som kan berätta hur de upplevt processen. Seminariet är gratis men platserna är begränsade – anmäl dig här.

Kvinnorna i leverantörskedjan är en lika ovärderlig som ouppskattad och outnyttjad resurs. Låt oss försöka se till att fler får chansen till ett bättre liv och fler får upptäcka effekten av att ha fått chansen.

-

Publicerad i CSR i Praktiken 6/3 2015.