Är det rädslan för att inte bli tagen på allvar som spökar igen? Det är sånt som gör att man förhäver sig genom att använda ordet ‘man’ när ‘jag’ funkat lika bra. ‘I en sån situation blir man ju orolig’ kan folk säga i ett fumligt försök att inte låtsas som att de själva blev skiträdda. Sånt har jag också gjort många gånger, särskilt i början av arbetslivet

Jag välsignades tidigt av att veta vad som är min drivkraft, och önskar därför alla att de förstår sin egen. Livet blir inte lättare, men det är lättare att hålla riktningen.

Det verkar inte finnas en enda person på Linkedin som heter Narcissus, varken i för- eller i efternamn. Men dragen uppträder hos många. De syns tydligast när någon inleder ett inlägg med orden ”Äntligen kan jag berätta…”,

Muteknappen finns till för att användas.

Fördelarna med videomöten är många. Så att ge sig i kast med möten på riktigt igen kan bli tufft.

När vi vita i all välmening försöker förstå hur det är att vara svart i ett samhälle där rasismen sitter i strukturerna undrar jag om vi inte letar på fel ställe?

När min kollega Olle häromdagen chockade oss alla genom att sitta utomhus i solen och trivas – med solglasögon, kaffemugg och nybakad bulle dessutom – insåg jag att han lärt sig bemästra visuell härskarteknik.

Coronaviruset har på ett effektivt sätt satt stopp för allt nätverkande – och tur är väl det

Vi människor är av naturen lata och söker därför den snabbaste vägen för att öka vår status. Det förklarar varför vettiga människor tappar huvudet för att låtsas som om de är nära vän med en välkänd person i sociala medier.

Nyligen träffade jag en person som ofta uttalar sig om ålderismen, vår tendens att diskriminera äldre i arbetslivet. Till min förvåning hade hens egen organisation inte anställt en enda äldre människa. Och det trots att koncernen består av flera hundra anställda och anställer dussintals varje år. Det är skillnad på att göra och att prata.

Tillsammans behöver vi agera. Alltså är hållbarhetsfrågorna ditt ansvar, oavsett vilken chefstitel du har på visitkortet. Som chef förväntas du dessutom vara en förebild. Det finns bara ett sätt att vara det: genom att göra saker.

De börjar ofta sin dragning på ungefär samma sätt också. De ställer sig ensamma mitt på scenen, sänker rösten en smula och börjar berätta att ”vi lever i en värld som blivit…” Om den är förändrad av ett paradigmskifte, hotad av våra destruktiva beteenden eller uppkopplad genom the internet of things beror lite på vem som säger det, men resten av föredraget följer en välkänd bana.

I den svenska versionen av hedersvåld är det inte främst mannens och familjens heder som ska upprätthållas, utan yrkesmannens och arbetsplatsens heder. För att inte hans rykte ska kunna ifrågasättas får hans handlingar inte ifrågasättas, vilket hänger ihop med att arbetsplatsens rykte inte ska fläckas.

Generation Z är en ung generation som kan vara svår att leda. Problemet är emellertid inte att de har för höga krav eller är känsligare än tidigare generationer utan att deras krav på oss som leder är högst rimliga.

En av 1900-talets främsta idéer för att öka konsumtionstakten är på väg att bli föråldrad.

Alla jordbrukare led inte av torkan i somras. De som övergått till att odla perenna grödor kunde dra nytta av att spannmålet har betydligt djupare rötter än konventionella grödor och därför kan lagra betydligt mera vatten. Intresset för perenna grödor har ökat de senaste åren till följd av klimatförändringarna. Det främsta skälet är dock inte ökad tålighet mot torka utan att det framkommit att plöjning av åker frigör koldioxid helt i onödan.

Vad betyder en universitetsexamen, egentligen? Är den fortfarande lika mycket värd som den brukade vara? Såklart inte. Studenter blir inte längre ett yrke när de tar examen, med några undantag som läkare och lärare. Studenter är fortfarande produkter av en utbildningsfabrik, men fabriken tillverkar numera halvfabrikat.

Man hör folk säga att vi behöver en ny berättelse om Sverige att enas kring, men hur rimligt är egentligen det?  I det Sverige som inte längre är lika homogent som det en gång var behövs inte en ny berättelser utan tusen nya och helt olika berättelser för att spegla allt Sverige numera är - samtidigt!

Den svenska självbilden är inte baserad på fakta och i stort behov av förändring. Först när vi slutar tro att vi är bäst i världen kan vi börja förändra saker till det bättre i Sverige. 

Vad vi måste minnas är att om vi tillåter oss att påpeka att "inte alla män" utsatt kvinnor för oönskad intimitet och övergrepp så måste vi också i konsekvensens namn påpeka att "inte alla kvinnor" hittat på sina berättelser.