Nej, Trump kan inte ändra allt

Ettan-177-utantext.png

Ettan - 177-utantextDen blivande presidentens ståndpunkt i klimatfrågan tycks variera med sammanhanget. För några år sedan hävdade han som bekant att klimatförändringarna var ett påhitt, skapat av kineser för att sälja grön teknik. Under valkampanjen upprepade Donald Trump flera gånger att han inte kände sig övertygad av den fakta som världens klimatforskare presenterat. Men när han träffade president Barack Obama häromveckan var han inte lika tvärsäker längre och när han tog emot Al Gore i Trump Tower i veckan verkade den förre vicepresidenten märkbart överraskadöver att Trump inte avfärdat alltsammans. (Å andra sidan kanske det säger mer om hur låga förväntningar som Al Gore hade.) En sak är i alla fall klar: Trump är ingen man kan lita på.

Analyserna av hur mycket Trump kan förändra och försämra under sin tid i Vita Huset varierar. Möjligheterna för honom att riva upp bindande internationella avtal och nationella lagar är inte så lätt som det kan verka. Man måste också minnas att stora delar av det republikanska partiet tycker att han är lika vulgär som det demokratiska partiet tycker.

Även om republikanska partiet kontrollerar både kongressen och senaten kontrollerar de inte Trump, men de kan säga nej till de flesta av hans förslag om de skulle vilja det. Med tanke på hur många republikaner som han förolämpade under sin presidentkampanj ligger han på minus där och kan därför inte räkna med att de kommer rösta igenom vilka förslag som helst.

En annan hämmande faktor för hur mycket skada Trump kan göra är paradoxalt nog den nyliberala ideologi som han representerar och som präglat det republikanska partiet i flera decennier. Tanken på att staten ska vara så liten som möjligt och lämna så mycket som möjligt att styras av den öppna marknadens förutsättningar, gör att företagens agerande blir viktigare än Trumps allehanda utspel.

Marknaden styrs av investerarnas krav och är det något som de verkligen hatar så är de osäkerhet. Det gör att även om olje- och kolbolagen på pappret gynnas den politik som Trump står för (vilken den nu är), är det i realiteten investerarna, inte Vita Huset, som bestämmer spelreglerna.

Under en middag förra hösten varnade Bank of Englands inflytelserike chef Mark Carney försäkringsbranschen för att investera i fossila energislag. (Hela talet här.)

För det första innebär Paris-överenskommelsen om att världen ska sträva efter att begränsa uppvärmningen till två grader att en majoritet av den olja, kol och gas som ännu finns i marken måste stanna där (ex 90 % av allt amerikanskt kol). Det innebär att det framtida värdet på dessa fyndigheter inte är det bokförda värdet utan närmare noll, förklarade Carney och tillade att detta förstås är ett hot mot den finansiella stabiliteten i världen.

För det andra berättade Carney att banken ämnade tillsätta en kommission som skulle undersöka hur de företag som är verksamma inom utvinning av fossila bränslen beräknar och hanterar de affärsrisker som uppstår när även de måste bidra till tvågradersmålet. Banken hade tillsatt en liknande kommission efter kraschen 2008 för att öka transparensen av riskerna i bankbranschen men tänkte arbeta förebyggande den här gången, sa Carney.

Ända sedan middagen har oljebolagen blivit misstänkta för att vara nästa Lehman Brothers. Exxon-Mobile, USAs största oljebolag riskerar just nu att få värdet på sina bokförda tillgångar nedskrivna med minst en femtedel. Såväl Shell, Total och BHP Billton (ett olje-och kolföretag) har sedan mötet presenteras scenarios för hur de planerar att förändra sin verksamhet. Samtidigt har över 500 investerare med sammanlagt 3,1 miljard miljarder kronor i förvaltning (alltså jättemycket pengar) sagt att de ska sluta investera i fossila bränslen, enligt en artikel i the Economist nyligen.

Det spelar ingen roll om Trump tror på klimatet eller inte – för att förhindra att börsvärdet faller kraftigt har de stora bolagen inget annat val än att börja tala om hur de planerar att ställa om sin verksamhet, och det kvickt. (Som vanligt är det inte miljöargumenten som biter bäst, utan prata om mammon.)

Så nej, Donald Trump kan inte ändra allt. Tacka neoliberalismen för det.

-

Publicerad i CSR i Praktiken 9/12 2017