Det har blivit lite fler styrelsemöten i Tillväxtverket än normalt i år, men det har som bekant varit onormalt år och det gäller sannerligen också myndighetens verksamhet.

Intervjuad i den tyska konservativa tidningen Die Welt om Sveriges coronastrategi påverkat den svenska självbilden.

En reflektion kring manlighet och hörselskada.

Fördelarna med videomöten är många. Så att ge sig i kast med möten på riktigt igen kan bli tufft.

När vi vita i all välmening försöker förstå hur det är att vara svart i ett samhälle där rasismen sitter i strukturerna undrar jag om vi inte letar på fel ställe?

När min kollega Olle häromdagen chockade oss alla genom att sitta utomhus i solen och trivas – med solglasögon, kaffemugg och nybakad bulle dessutom – insåg jag att han lärt sig bemästra visuell härskarteknik.

De långsiktiga samhällseffekterna av coronakrisen är svåröverblickbara. Tankesmedjan Demos Helsinki har jämfört den nuvarande krisen med tidigare och skapat tänkbara scenarior för framtiden.

Coronaviruset har på ett effektivt sätt satt stopp för allt nätverkande – och tur är väl det

Vi människor är av naturen lata och söker därför den snabbaste vägen för att öka vår status. Det förklarar varför vettiga människor tappar huvudet för att låtsas som om de är nära vän med en välkänd person i sociala medier.

Nyligen träffade jag en person som ofta uttalar sig om ålderismen, vår tendens att diskriminera äldre i arbetslivet. Till min förvåning hade hens egen organisation inte anställt en enda äldre människa. Och det trots att koncernen består av flera hundra anställda och anställer dussintals varje år. Det är skillnad på att göra och att prata.

Tillsammans behöver vi agera. Alltså är hållbarhetsfrågorna ditt ansvar, oavsett vilken chefstitel du har på visitkortet. Som chef förväntas du dessutom vara en förebild. Det finns bara ett sätt att vara det: genom att göra saker.

De börjar ofta sin dragning på ungefär samma sätt också. De ställer sig ensamma mitt på scenen, sänker rösten en smula och börjar berätta att ”vi lever i en värld som blivit…” Om den är förändrad av ett paradigmskifte, hotad av våra destruktiva beteenden eller uppkopplad genom the internet of things beror lite på vem som säger det, men resten av föredraget följer en välkänd bana.

I den svenska versionen av hedersvåld är det inte främst mannens och familjens heder som ska upprätthållas, utan yrkesmannens och arbetsplatsens heder. För att inte hans rykte ska kunna ifrågasättas får hans handlingar inte ifrågasättas, vilket hänger ihop med att arbetsplatsens rykte inte ska fläckas.

Generation Z är en ung generation som kan vara svår att leda. Problemet är emellertid inte att de har för höga krav eller är känsligare än tidigare generationer utan att deras krav på oss som leder är högst rimliga.

För att främja innovation i samhället och förändra strukturerna behövs det fler organisationsformer än bara icke-vinstdrivande och vinstdrivande. Men för att tänka nytt behöver man kanske också ett nytt sätt att tala om det?

En av 1900-talets främsta idéer för att öka konsumtionstakten är på väg att bli föråldrad.

Om man inte är så rädd för att ha fel blir det lättare att våga skärskåda samtiden och sig själv, att lyfta upp något som man tagit för en sanning och vända och vrida på det för att ställa sig frågan om saker kanske i själva verket förhåller sig på ett helt annat sätt än man tänkt. Men risken är också att man ibland har rätt, på fel sätt.

Hårdare tag mot brottslighet och längre straff är vallöften man finner på valaffischerna från flera partier. Men hur vet man vilka kriminalpolitiska förslag som ger långvariga effekter och vilka som bara är röstfiske? För att få ett opartiskt råd om hur man kan utvärdera partiernas politik för att minska kriminalitet en i samhället, hörde jag av mig till Linda Gröning.

Den varma sommaren med vattenbrist och grillförbud har gjort att klimatfrågan är en av de frågor som många partier säger sig prioritera. Men hur ska man kunna veta vilket parti som har en politik som ger verklig effekt? För ett opartiskt råd om hur man kan utvärdera partierna i det svenska valet vände jag mig till Erik Solheim, chef för FNs miljöprogram UNEP.

Alla jordbrukare led inte av torkan i somras. De som övergått till att odla perenna grödor kunde dra nytta av att spannmålet har betydligt djupare rötter än konventionella grödor och därför kan lagra betydligt mera vatten. Intresset för perenna grödor har ökat de senaste åren till följd av klimatförändringarna. Det främsta skälet är dock inte ökad tålighet mot torka utan att det framkommit att plöjning av åker frigör koldioxid helt i onödan.