Det offentliga och näringslivet har bytt roller

JpEAxqAGQBTQ64kctdskv03DA4w.jpg

Fler borde söka jobb i Stadshuset i Malmö. Om man vill arbeta heltid med att påverka samhällsutvecklingen positivt, vilka karriärval ska man då göra? Sedan 1920-talet, när folkrörelserna fick plats i riksdag och regering på allvar, har det självklara svaret på frågan varit den offentliga sektorn.

Folkhemmet, med sitt nya skolsystem, sjukvårdssystem och socialförsäkringssystem, skapades av människor som hade tydliga idéer om hur samhället skulle förändras med allas bästa för ögonen. De valde den offentliga sektorn för att se sina idéer realiseras, vilket hände någon gång på 1960-talet.

Folkhemmet finansierades med höga skatter, inte minst på företag som under många decennier betraktades som det offentligas motpol - egocentrerat, ansvarslöst, kortsiktigt – och beskattades därför hårt som ett slags böter för bristande moral.

De unga som idag drivs av en önskan att få bidra i samhället formulerar frågan på samma sätt, men svaret är radikalt annorlunda. De söker sig till företag istället för den offentliga sektorn och orsakerna tycks vara flera.

Dels handlar det naturligtvis om att näringslivet har ett rykte om sig att vara snabbrörligt och effektivt på ett sätt som man inte förknippar med offentlig sektor. Man hoppas därför att kunna åstadkomma mer.

Dels handlar det om att förtroendet för politiker minskat, vilket påverkar bilden av den offentliga förvaltningen. Historier om politiker som mest verkar vara intresserade av opinionssiffror, avslöjanden om svågerpolitik och tjänstemän som snarare vill gynna sig själva på kort sikt än att ta ansvar, och stora projekt som aldrig tycks komma i mål i tid – sammantaget leder det till att unga oroar sig för att de förändringsprojekt de vill driva kommer att kännas som att ro i tjära.

Samtidigt har allt fler företag profilerat sitt samhällsansvar mycket tydligare på senare år. De berättar om hur de påverkar samhället i rätt riktning på olika sätt och erbjuder även produkter där engagemanget ingår på köpet på olika sätt. (Exempelvis ”10 procent av vinsten går till välgörande ändamål.”)

Förr var det samhället som stod för långsiktighet och ansvar, och företagen för det kortsiktiga, ansvarslösa. Idag verkar det ofta som om det offentliga och näringslivet har bytt roller med varandra.

Likväl: analysen är fel. De riktigt viktiga besluten om samhällets framtid avgörs inte av företagsledare. Ett företag kan visserligen besluta att deras bussar ska drivas mijövänligt, men en kommun kan både ställa miljökrav i en upphandling, få fler att välja bussen samt få färre att ta bilden. Tjänstemän har helt enkelt mycket fler verktyg att använda för att göra världen hållbar än vad företagsfolk har.

De institutioner man växer upp tar man för givet, och ägnar dem därför inte någon större tanke. Vi upprörs när de inte funkar som det är tänkt, och glömmer glädjas när allt som oftast de fungerar just som det var tänkt: att förbättra samhället för alla medborgare, ett steg i taget. Många som valt näringslivet för att förbättra världen skulle uträtta mer i det offentliga.

-

Publicerat i Sydsvenskan 24/8 2016