Att inte bli behandlad riktigt på det sätt man önskat är numera att bli kränkt

Kanske var president Barack Obamas intention bara att ge publiken lite perspektiv när han i förra veckan i ett tal jämförde den aggressivitet och blodtörst som IS visat prov på med liknande händelser som utförts av kristna i historien. Meningsmotståndarna var naturligtvis inte sena att fördöma uttalandet. ”Det mest provocerande en president sagt på flera decennier”, enligt Virginias förre guvernör, republikanen Jim Gillmore. Det säger visserligen mer om Gillmores snäva perspektiv och bristande historiekunskaper än något annat, men ger en indikation om tonläget.

Tonläget är högt även i Sverige. Alla dessa politiker som studierest till USA – tog de med sig polariseringen hem? Egentligen vet vi ju att sanningen aldrig är som parti A eller parti B säger, utan någonstans mitt emellan.

Det här vet vi också: Att använda religion för att rättfärdiga våld och dödande är inte unikt för en grupp eller en region. Innan vi kristna sadlar höga hästar bör vi minnas att exempelvis korstågen var heliga krig sanktionerade av påven riktade mot vad han ansåg vara kyrkans fiender och utförda av riddare som utlovats martyrskap om de skulle dö. I belägringen av Jerusalem 1099 massakrerade de alla som inte hade rätt religion. I Guds namn.

Människor är inte goda eller onda, sakförhållanden sällan svarta och vita och skåningar kan inte delas in i kristna eller muslimer. Likväl erbjuder förenklingarna en skenbar trygghet.

Att känna till fakta i en fråga har blivit mindre viktigt än att känna starkt i samma fråga. Men kanske upplevs de egna känslorna som säkrare mark än fakta i en tid när allt kan googlas fram?

För att vara på den säkra sidan jagar vi våra eventuella tvivel på flykt. Vi förenklar våra känslor genom att förstärka dem. Att inte bli behandlad riktigt på det sätt man önskat är numera att bli kränkt. Att uppskatta något blir att ÄLSKA det, versalt.

Andras känslor tolkas lika polärt. En ståndpunkt någonstans i mitten tycks omöjlig. Att säga att å ena sidan så ditt men å andra sidan datt i någon fråga är förenat med en risk att tolkas som antingen det ena eller det andra, beskyllas för att vara si eller så.

När New York Times bad om en kommentar till den kritik presidenten fått för sina uttalanden om kristendomen avböjde Vita Huset att kommentera. En del anklagelser är för dumma för att rättfärdigas med ett svar.

Men balansgången är inte lätt. Vilka dumheter ska få passera och vilka ska motas genom att säga ifrån? Tusentals motdemonstranter överröstade de åtta som samlats när islamkritiska Pegida höll sin första svenska demonstration på Stortorget i Malmö.

Att visa motstånd är viktigt. Att göra motstånd är viktigare. Det viktigaste motståndet bör dock inte riktas mot Pegida som organisation utan mot alla de förenklingar den sprider. Och alla andra förenklingar också, för den delen.

-

Publicerat i Sydsvenskan 12/2 2015.