Pengar som styr

6757867273_9da5ec1a01_b-e1401091778513.jpg

6757867273_9da5ec1a01_b Det är lätt att bli cynisk när man läser artiklar om företagsledare. Gång på gång kan man läsa om att de uttryckt värderingar som inte är tidsenliga (typ att de inte riktigt ser problemet med en ledning som bara består av vita män som ett problem), där de slirar på sanningen när det gäller de mutor, även kallade konsultarvoden, som bolaget betalat för att säkra en affär (telekombolag med verksamhet i korrupta länder – jag tittar på er) eller där det helt enkelt är så att chefen berikat sig lite mer än skäligt på företagens bekostnad.

Så länge aktieägarna får den avkastning bolaget lovat och så länge eventuella tveksamheter kan skötas snyggt så brukar styrelserna inte ingripa. The business of business is business och inget annat brukar man resonera.

Visst, företag är till naturen amoraliska, är varken goda eller onda i grunden, men det innebär inte att de och deras styrelser saknar ett moraliskt ansvar att tydliggöra var gränsen går när en ledares värderingar går stick i stäv med allmän anständighet.

I augusti ifjol ankladades Gurbakash Chahal, reklamteknikbolaget RadiumOnes grundare, efter att misshandlat sin flickvän. Eftersom Chakal är lite av en playboy och RadiumOne dessutom förbereder en börsnotering fick historien mycket uppmärksamhet såväl i Silicon Valley som på Wall Street.

Vad som från början såg ut som ett solklart fall – de 117 gånger han slog flickvännen fastnade på hans egen övervakningsfilm – fick en oväntad vändning när flickvännen plötsligt inte längre ville prata om det inträffade och Chahals advokat förklarade att filmen var att betrakta som privat egendom som inte får användas som bevis utan tillstånd. Chahal dömdes därför bara till att gå en kurs i Anger Management. Alla antog att flickvännen och advokaten fått rejält betalt för sina ageranden – allt för att inte hota börsnoteringen och de förväntade vinsterna av denna. Mammon gick före moralen.

Trots det tystnade inte kritiken och för en dryg vecka sedan fick Chahal därför sparken. Den negativa uppmärksamheten kring grundarens agerande och oväntade frikännande hotade aktieägarnas möjligheter att tjäna så mycket som de hoppats på.

Ett annat uppmärksammat fall där styrelsen oväntat markerat mot oönskade värderingar var när den då helt nye chefen för webbläsaren Mozilla fick sparken för en dryg månade sedan efter det att det avslöjats att han donerat pengar till en kampanj mot allas rätt att gifta sig. Att anse att äktenskapet bara är till för en man och för en kvinna var inte en uppfattning bolaget ville stå för då många användare hotat byta webbläsare som en markering av vilka beteenden som de gillar eller ogillar.

Är det vi ser då början på slutet för en era där företagsledare upplevt att de kunnat offra anständighet för den egna vinningens skull? Nej, det tror jag inte. Men kanske är det en signal att man faktiskt inte kan bete sig hur som helst? Inte om det kan anses påverka den avkastning investerarna förväntat sig, i alla fall. Pengarna styr ju, som bekant.

Publicerad som ledare i CSR i Praktiken nr 132 - 9/5 2014