Krönika: Att använda resurserna hållbart och smart

CSR (företagens samhällsansvar) förknippas ofta med storföretag. När jag skrev min bok ”CSR i praktiken” var min tänkta läsare dock inte storföretagaren, men de som driver små och medelstora företag. Orsaken är enkel – de flesta svenska har färre än 20 anställda och det är först när de ändrar sig som verklig, genomgripande förändring kan ske i samhället. Sedan boken gavs ut har jag prioriterat föreläsningar där jag haft chans att träffa småföretag för att få höra deras syn på de här frågorna. En aprilmorgon var jag inbjuden av Vara kommun för att prata inför företagarna i kommunen om hur man kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Platsen var matsalen på vackra Bjertorp Slott och på första raden satt bagaren i Vara. Efter att jag förklarat hur hållbarhet till syvende och sist handlar om att använda resurser på ett så klokt sätt som möjligt, oavsett om det gäller vatten, råvaror, människor, energi eller hur man planerar sin produktion, undrade han om han fick ställa en fråga.

- Jag försöker översätta det du sa till min verksamhet, började han. Har jag förstått dig rätt om du menar att jag borde försöka fylla bakplåtarna på ett sådant sätt att jag bara behöver använda ugnen tre, istället för fyra, gånger per natt? Att det är helt enkelt är dumt att inte fylla ugnen till max?

Jag nickade till svar och han sken upp som en pojke som inser att han äntligen lyckats förstå en svår ekvation. Men den som lärde sig mest av vårt möte var jag. Det bagaren i Vara fick mig att inse var att resonemanget om att använda resurser på ett hållbart sätt går att förenkla till att resurser bara kan användas på två sätt; ett sätt som är smart och ett sätt som är dumt.

Det är en insikt som kommer naturligt för småföretagare och entreprenörer. Att baka bröd utan att fylla plåtarna ordentligt är faktiskt bara dumt. Och när man är smart nog att fylla brödplåtarna ordentligt och baka med full ugn, och då kommer även besparingar i form av en minskad elräkning.

 

För såväl företag som samhället i stort handlar det inte om att skapa en ny ekonomi, men att skapa en smart ekonomi. En smart ekonomi tar hänsyn till, och sätter en prislapp på, hur vi använder jordens resurser. En smart ekonomi som, för de företag som snabbast omfamnar dess spelregler, kan bidra till att öka konkurrenskraften och samtidigt öka lönsamheten.

Åkrarna runt Laholm i södra Halland är några av de främsta jordarna i Sverige för att odla potatis. Jorden är lätt och har förmågan att behålla tillräckligt med fukt så att potatisarna kan utvecklas, men släpper samtidigt igenom tillräckligt mycket regn för att inte åkrarna ska bli leriga och göra det svårt att ta upp potatisen.

När uppfinnarna Lars-Göran Wallin och Jonas Wallin noterade att blasten sågs som en belastning när man plockar potatis maskinellt började de fundera. Kanske skulle man kunna se blasten som en råvara att göra biogas av? Några månader senare anslog Jordbruksverket tre miljoner till ett projekt med syfte att undersöka förutsättningarna göra biogas av blasten. - Det kändes dumt att bönderna sprutar potatisblasten för att den ska vissna innan skörd och att sedan ingen tar hand om den. Men om man kunde samla in bladen och göra biogas– det skulle ju vara så mycket smartare tänkte vi, berättade Jonas Walin för mig.

Det är en symbol för en allt vanligare insikt om CSR och hållbarhetsfrågor i näringslivet: Det handlar inte längre om att vara snäll, men om att vara smart.

Publicerad i Nya Affärer, nr 1 maj 2011.