En snäv syn på ekonomi straffar sig alltid

De börsnoteringar som passerar i nederkant av Ekonominyheterna i Tv4 är också symboler för vår tids syn på ekonomi som en vetenskap som kan uttryckas exakt i heltal och decimaler. Detta trots att den uppfattningen i flera fall är yngre än de företag vars dagsaktuella slutkurser svischar förbi under hela programmet. I fartvinden efter den franska revolutionen hyllades vetenskapen som en motsats till det i många fall subjektiva tyckande som solguden fastställt som sanning. Man kan förstå reaktionen - när Kim Jong Il slutligen avsätts kommer många nordkoreaner säkert också hylla vetenskapligt belagd opartisk information snarare än att som tidigare acceptera mytbildande faktoider av typen att diktatorn lyckades slå 13 hole-in-one första gången han gick en golfrunda.

Men ekonomi låter sig inte reduceras till fakta. John Maynard Keynes hävdade att ekonomi är en moralisk vetenskap och att verkligheten inte kunde beskrivas i universella, kalkylerbara formler. Ekonomi, skrev Keynes, ”handlar om introspektion och värderingar…. Det handlar om motiv, förväntningar och psykologiska osäkerheter. Man måste ständigt vara på vakt mot att behandla ämnet som konstant och homogent.”

Under 1900-talets början influerade Fredrick Taylor företagsledare att börja betrakta fabriksarbetare som effektiva kuggar i ett maskineri och strävan efter rationell effektivitet influerade både synen på hur man bygger vinster och hur man bygger samhällen. I Sovjet infördes rätlinjiga femårsplaner och propaganda talade om en ny sovjetisk man. I väst försökte Le Corbusier och en ny generation stadsplanerare förvandla städerna till rationella trafikmaskiner genom att riva hela kvarter för att ersätta dem med flerfiliga huvudleder och symmetriska områden för planerad rekreation. Teknokrater från industriländer fantiserade ihop storskaliga planer för utvecklingsländer och försökte införa dem ofta utan hänsyn till lokala kontexter.

Ju längre 1900-talet förflöt, ju mer tilläts det rationella tänkandet dominera och reducerade därmed synen på ekonomi från plastiskt till statiskt. Att Keynes, som var en del av Bloomsberygruppen, i sin analys drog nytta av de kompletterande perspektiv som hans roller som nationalekonom och filosof gav honom, gav i efterhand analysen det irrationellas stämpel då filosofi till naturen inte är en exakt vetenskap.

I en rationell värld gör lägre tillverkningskostnader att Hunan är lämpligare än Hälsingland för tillverkning. Om fabriksarbetarna bara betraktas som kugghjul är en flexiblare arbetsmarknad alltid bra för produktiviteten. När andra faktorer elimineras i beräkningen innebär lägre löner alltid högre vinster. Bortsett från sunt förnuft kommer gifter som dumpas i havet att sjunka till botten och stanna där.

När de irrationella konsumenterna i början av 1990-talet reagerade på barnarbete i sydasiatiska fabriker agerade företagen rationellt. Miljontals barn och deras familjer förlorade en del av sin inkomst i ett slag som påverkade hela samhällen. När någon som hållit sig flytande plötsligt sjunker skapas ringar på vattnet vars räckvidd är svår att överblicka på en gång.

Men snart började de första företagen översköljas med insikter om att det är lönsammare att förebygga än att hantera risker och att den största risken ligger i att inte ta hänsyn till omvärlden. Företagens ansvar i samhälle är lika mycket ett ansvarstagande gentemot anställda, leverantörer, aktieägare. Efter några decenniers ensidighet inser allt fler att samhället inte låter sig externaliseras om företag ska bli framgångsrika. Man kan inte bortse från problemen i den värld som omger företaget och samtidigt behålla sin innovationsförmåga.

Många av de bolag som gått bäst på börsen de senaste åren är de som omfamnat hållbarhet och återtagit en vidare syn på vad som gör företag ekonomiskt framgångsrika på lång sikt. Jorden är inte platt. Det finns ingen anledning att tillåta att vår syn på ekonomi vara det.

Tal på World Child & Youth Forum, Kungliga Slottet, Stockholm 17/11.