Ny som kolumnist i Sydsvenskan

Häromdagen kunde man läsa i Sydsvenskan att jag börjar som ny fristående kolumnist på ledarsidorna, en nyhet som även förmedlats av mediebranschens två tidningar Resumé och Dagens Media. Att vara kolumnist är i sig inget nytt. Som redaktör för CSR i Praktiken skriver jag ledaren i analysbrevet som kommer ut varannan vecka, förra våren bidrog med med så kallade op-eds på ledarsidorna i SvD vid flera tillfällen och för några år sedan hade jag en fast kolumn i Veckans Affärer i kraft av hållbarhetsredaktör. Det som är nytt är möjligheten att göra det med en regelbundenhet i en av landets största morgontidningar.

Varför Sydsvenskan, undrar någon? På grund av bredden, svarar jag. Den är lokaltidning på en massa orter i Skåne, bland annat i Båstad där jag växte upp, och rapporterar om cykelstölder och bygglovsansökningar. Den är regionens starka röst och porträtterar och nyanserar möjligheter och problem i den intressantaste regionen i landet just nu. Andra snackar om integration och att planera för ett samhälle med mera mångfald men i Malmö hanterar man allt live, med 40% utlandsfödda, dubbelt mot Sverige i snitt. Visst blir det skit ibland men i Malmö får faktiskt världen ta plats på ett sätt som den inte får på andra ställen.

Erfarenheten av att leva mitt i det här gör tidningen till hem för i mina ögon tidningen några av de jag beundrar mest för jag tycker de skriver smartast i landet om vår samtid. Rakel Chukri, Heidi Avellan, Per Svensson, Andreas Ekström och fler ger ständigt mig nya perspektiv på aktuella frågor utöver de jag hört eller tänkt tidigare. Som kolumnist ska jag försöka bidra med analyser som utgår från hållbarhet, etik eller politiskt engagemang samtidigt som jag ska ansluta mig till Sydsvenskans tradition av att slå vakt om det geografiska och mentala avståndet till Stockholm.

Att få bidra med mina perspektiv var alltså inget svårt beslut för mig. Nej man måste nog vara en idiot för att tacka nej till att få så smarta kollegor! Men av samma skäl känns det naturligtvis också skitläskigt, för att ribban ligger högt och för att jag fortfarande är lite starstruck av många de andra som skriver i Sydsvenskan. Men det ska nog gå bra det också.

Ps. Efter sammanslagningen av Helsingborgs Dagblad (HD) och Sydsvenskan har man en gemensam ledarredaktion vilket innebär att mina krönikor kommer synas även där.