Idéhistorikern Synne Myrebøe om bildning, nyfikenhet och åtrå

När en ny termin börjar på universiteten aktualiseras frågan om vad utbildningen ska leda till. Ovanför ingången till aulan vid Uppsala Universitet står en uppmaning till studenterna "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större". Vad Thomas Thorild menade är inte helt klart. Där en del läser in en uppmaning till vetenskaplig noggrannhet, ser andra ett försök att knäppa intellektuellt revolterande ungdomar på näsan. Båda har antagligen rätt.

I den doktorsavhandling hon lade fram vid Umeå Universitet i våras beskriver idéhistorikern Synne Myrebøe hur bildning kan vara en motståndshandling, ett ifrågasättande av rådande strukturer. Bildning är vad som kvarstår när man glömt allt man lär sig, brukar det heta. Men exakt vad som krävs för att bli bildad är inte längre lika fast som en gång tycktes vara.

Jag tyckte att Myrebøe har många intressanta resonemang i sin avhandling och bjöd in henne till ett brett samtal om kultiveringens politik och bildningens väsen. Det blev prat om allt från bildning som statusmarkör för att visa att man har tid att förkovra sig till hur Illiaden ska läsas och hur livet ska levas - i alla fall enligt filosofen Martha Nussbaum. Och så snackade vi om mytbildningen kring den rationella, kontrollerade människan när vi i själva verket bara är knippen av motstridiga känslor, kåta och förvirrade på samma gång.

Lyssna på avsnittet

Du hittar avsnittet hos Spotify. Podden finns även hos i Apple Podcaster, Acast, Google Podcast och i alla andra appar där du lyssnar på poddar.