Så utvärderar du partiernas kriminalpolitik

Hårdare tag mot brottslighet och längre straff är vallöften man finner på valaffischerna från flera partier. Men hur vet man vilka kriminalpolitiska förslag som ger långvariga effekter och vilka som bara är röstfiske? För att få ett opartiskt råd om hur man kan utvärdera partiernas politik för att minska kriminalitet en i samhället, hörde jag av mig till Linda Gröning. Hon är professor i juridik vid Universitetet i Bergen, med just straffsatser och deras effekter som en av sina specialiteter. Hon är också forskare i rättsmedicinsk psykologi och knuten till Universitetssjukhuset i Bergen.

Linda Gröning, professor i juridik vid
Linda Gröning, professor i juridik vid Universitetet i Bergen.

Jag började med att fråga om vad hon tycker att man bör tänka på när man försöker jämföra partiernas förslag för att bekämpa brottsligheten i samhället.
”Jag tycker att det viktigaste är att förslagen ger uttryck för en nyanserad kriminalpolitik som har stöd i den forskning som finns” svarade Gröning.

Med tanke på att flera de stora partierna upprepat sina löften om att skärpa straffen gång på gång undrade jag förstås om de har fakta på sin sida? Gröning förklarade att det helt enkelt inte finns något stöd för att teorin om att strängare straff (utöver den nivå de i nuläget har) skulle leda till mindre kriminalitet. Däremot är det tydligt att längre straff leder till stora kostnader för individer och samhället. Hon lade till att man i debatten borde skilja på olika former av brott när man diskuterar straffsatser. Mer allvarliga brott får ofta medias uppmärksamhet och används felaktigt som grund för krav om strängare straff för alla brott.

Lina Gröning hade mer att säga om hur man ska jämföra partiernas kriminalpolitik: ”Det är också viktigt att se vilka intressen de menar ska skyddas genom kriminalisering. Här menar jag själv att straffrätten särskilt bör fylla funktionen att skydda individers grundläggande fri- och rättigheter, genom att t.ex. värna mot våldshandlingar och sexuella övergrepp. I detta sammanhang är en viktig aspekt för jämförelse också hur partierna menar att straffrätten ska balansera en effektiv brottsbekämpning med hänsyn till rättigheterna till de är misstänkta eller dömda för brott.”

Så vad tycker hon allt detta prat om hårdare tag mot brottslingarna? Löser det problemet? ”En viktig aspekt är för mig hur partierna framhäver andra strategier att bekämpa kriminalitet än de som kan kopplas till mer straff och kontroll – så som exempelvis att arbeta för bättre förutsättningar för barn och unga när det gäller att inte komma in i en kriminell livstil/miljö.” svarade Gröning.

Jag frågade vilka åtgärder som är viktigast för att minska brottsligheten i ett land. Hon svarar att kriminalitetsproblemet är komplext och kräver flera olika åtgärder på flera plan. ”Men jag tycker att det är viktigt att diskutera problemet också utanför de åtgärder som handlar om att stärka straffrättsystemet (som såklart också kan vara viktiga när det handlar om att bidra till att t.ex. polisen har tillräckliga resurser).”

Avslutningsvis undrade jag vad Gröning tycker att man ska leda efter i ett valmanifest om man vill rösta på ett parti som förstår att kriminalitet är resultatet av ett komplexa orsakssamband. Finns det något som är särskilt viktigt? Gröning svarade att ”reell brottsbekämpning kräver insatser för att utjämna sociala olikheter, särskilt när det gäller barn och ungas förutsättningar och kan exempelvis kräva mer resurser i dagis och skolor.”

För att veta om ett partis kriminalpolitik kommer lyckas måste man alltså också kolla på andra delar av partiets politik. Svaret kanske finns på sidan för familjepolitik.

Skaffa dig nya perspektiv

Ta del av Pers syn på aktuella händelser med nyhetsbrevet Perspektiv. Direkt i din inbox, en gång varje månad.

Tack för att du prenumererar

Hoppsan! Något gick fel!