Så utvärderar du partiernas klimatpolitik

Den varma sommaren med vattenbrist och grillförbud har gjort att klimatfrågan är en av de frågor som många partier säger sig prioritera. Men hur ska man kunna veta vilket parti som har en politik som ger verklig effekt? För ett opartiskt råd om hur man kan utvärdera partierna i det svenska valet vände jag mig till Erik Solheim, chef för FNs miljöprogram UNEP. Han har tidigare varit biståndsminister i Norge och toppdiplomat, och som ansvarig för FNs miljöprogram arbetar han och hans organisation nära regeringar över hela världen för att snabba på omställningen till en fossilfri värld.

Erik_Solheim
Erik Solheim, chef för FNs miljöprogram UNEP.

Klimatfrågan är vår tids stora ödesfråga och vid toppmötet i Paris enades världens länder om att försöka minska utsläppen så snabbt som möjligt. Sverige har länge betraktats som ett föregångsland med låga co2-utsläpp men när man inkluderar de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till utanför Sveriges gränser blir bilden inte lika ljus. Sanningen är att vi måste minska våra utsläpp mer än många andra länder helt enkelt för att vi släpper ut mer än dem, men också för att många ser Sverige som en förebild.

Jag började därför med att fråga Solheim hur man avgör vilka partier som menar allvar med sin klimatpolitik, och vilka som bara är populistiska och hoppar på tåget efter en varm sommar?

”Det viktigaste är att försöka avgöra om partiet skulle prioritera miljö- och klimat-frågorna före andra samhällsfrågor” svarade Solheim som förordar att man granskar partiprogrammet med klimatglasögonen på. ”Är klimat och miljö en huvudsak för partiet eller bara en av många frågor man driver? Prioriterar partiet miljöfrågor i sin budget? Insisterar man på att klimat och miljö är en viktig del av den ekonomiska politiken, energipolitiken, landsbygdspolitiken osv?” Med andra ord: genomsyrar insikten om att utsläppen måste minskas all politik eller är det blott ett utanpåverk?

Solheim uppmanade vidare väljare att undersöka om partiet har en riktig plan eller bara överordnade målsättningar. Han gör en liknelse med nyårslöften. ”Det är inget svårt att ha ambitiösa nyårslöften. Det krävande är att göra en steg-för-steg plan och skapa ändringarna som gör att man når målet.”

Översatt till politik innebär det att partierna bör bryta ner klimatmålen i delmål som ska nås vid specifika tidpunkter och att man därefter utvärderar alla politiska beslut som kan ha en klimateffekt utvärderas med hänsyn till de målen. Solheim varnar för att miljöhänsynen blir en sidoaktivitet istället för något som står i centrum för alla större politiska beslut. ”Så länge klimatperspektivet inte är med när man gör stora politiska vägval kommer vi aldrig nå våra mål.”

Jag undrade om själva sakinnehållet och frågade Solheim vilka politiska åtgärder som han utifrån sin position anser vara de viktigaste för att ett land som Sverige snabbt ska kunna minska utsläppen. Solheim poängterade att mina frågor inte har några enkla svar, men att det finns fem områden som han tycker är viktigare än andra för att genomföra en grön omställning av samhället.

  1. ”Den ekonomiska politiken ska vara utformad så att den skapar arbeten och ger ekonomiska framgång när man investerar i klimat- och miljörelaterade projekt.” Det Solheim säger är med andra ord en uppmaning att inte se miljö som en utgift utan som en enorm möjlighet för att göra hela samhället bättre.” Solheim talar om en ekonomi som tar hänsyn till miljöaspekterna i varje steg från design, produktion, återanvändning och återvinning och därför är betydligt mer resurseffektiv för klimatet. Och som på samma gång ger Sverige konkurrensfördelar i framtiden.
  2. ”Energipolitiken måste syfta till att bryta med den fossila ekonomin vilket innebär en omställning till en förnyelsebar ekonomi, baserad på sol, vind, biomassa, vindkraft m.m.” slår Solheim fast.
  3. ”Transportpolitiken måste vara ren och grön. I det borde ingå en storsatsning på kollektivtrafik i städerna och på höghastighetståg som kan konkurrera med flyget.” Solheim förespråkar skattefördelar och andra introduktionserbjudanden för att stimulera efterfrågan på elektriska fordon där de är nödvändiga. Samtidigt anser han att Sverige skulle kunna göra ännu mer för att stimulera cykel- och bilpooler och skapa städer som underlättar för både cyklister och fotgängare.
  4. ”Jordbrukspolitiken måste bli mer hållbar.” Med det menar Solheim att man måste vidta många olika åtgärder för att se till att använda jordbruksmetoder som binder med co2 och samtidigt är mer resistent mot torka, som exempelvis perenna grödor. Men det handlar också om att ställa om till att odla proteinkällor som kan ersätta dagens ensidiga köttproduktion. Han fortsätter: ”Vi behöver ett jordbruk som är i samklang med naturliga processer och som inte ödelägger naturen eller orsakar stora utsläpp.
  5. Biståndspolitiken bör läggas om för att möta tidens utmaningar. ”Svenskt bistånd och svenska investeringar skulle kunna användas för att hjälpa fattiga länder att hantera avfall och plastanvändning, minska föroreningar och att bidra till en omställning till hållbara transporter och klok samhällsplanering” avslutar Solheim.

Det är med andra ord dessa åtgärder som partierna inte bör missa att ha med i sina planer. I alla fall om vi väljare ska kunna ta deras politik på allvar.

 

Skaffa dig nya perspektiv

Ta del av Pers syn på aktuella händelser med nyhetsbrevet Perspektiv. Direkt i din inbox, en gång varje månad.

Tack för att du prenumererar

Hoppsan! Något gick fel!