Underjordisk revolution! Nu banas mark för nya jordbruksmetoder

Alla jordbrukare led inte av torkan i somras. De som övergått till att odla perenna grödor kunde dra nytta av att spannmålet har betydligt djupare rötter än konventionella grödor och därför kan lagra betydligt mera vatten. Intresset för perenna grödor har ökat de senaste åren till följd av klimatförändringarna. Det främsta skälet är dock inte ökad tålighet mot torka utan att det framkommit att plöjning av åker frigör koldioxid helt i onödan.

Från allra första början var plogar inte mycket mer än kraftiga pinnar av trä eller gjutjärn som drogs i jorden och åstadkom en smal fåra i marken i vilken man kunde så den önskade grödan. Den drogs för hand eller bakom en oxe och mellan skårorna växte fortfarande förra årets gröda. För några tusen år sedan introducerades vändskivan som gjorde att jorden vräktes upp och ner och landade vid sidan om fåran. För några hundra år sedan introducerade John Deer en plog i rostfritt stål som var mycket starkare och tillät plöjning av tidigare obrukbar åkermark. Den moderna plogens era var född och med några mindre justeringar ser de fortfarande likadana ut.

Denna moderna skapelse i rostfritt fick en avgörande roll för att modernisera jordbruket och mångdubbla avkastningen. Tillsammans med användningen av konstgödsel utgjorde plogen den andra jordbruksrevolutionen, med effekten att skördarna från en åker är mångdubbelt större än vad de var för bara hundra år sedan. Eftersom konstgödsel delvis tillverkas av fossila bränslen vill man förstås minska det så mycket som möjligt, och även plöjning har visat sig ha en baksida.

xoil

När man vänder upp och ner på jorden är tanken att den skördade grödan ska bidra till att förbättra mullhalten i jorden men samtidigt förstörs matjordlagrets makrostruktur (rotkanaler, maskgångar mm). Dessutom innebär det att en del av den koldioxid som växterna tagit upp ur atmosfären sipprar ut igen. Mätningar visar att mängden koldioxid som finns lagrat i jorden bara är hälften av vad den skulle kunna vara.

Jordbruket står på gränsen till en ny revolution, där det är en självklarhet att inte ploga i onödan och där växelbruk ersatts med perenna grödor. Forskningen för att ta fram perenna grödor pågår på många ställen, där amerikanska Land Institute med bland annat Tim Crews i spetsen. I Sverige bedrivs forskning bland annat hos SLU i Uppsala där biologen Anna Westerlund och hennes forskarlag undersöker nya perenna grödor och deras förmåga att klara torka. AxFoundation är en annan aktör som provar sig fram, på stiftelsens egen testgård Torsåker norr om Stockholm.

Samtidigt finns en ökad medvetenhet om hur oerhört komplicerad jordlagrets ekosystem egentligen är. Det lär finnas mer levande organismer i en matsked hälsosam matjord än det finns människor på planeten. En av de stora förespråkarna är David Montgomery, författare till boken Growing a Revolution: Bringing our soil back to life (se superintressant föreläsning här) som pekar på att om vi verkligen vill odla hälsosam mat så måste också jordlagret vara i god hälsa. Ett av de företag som upptäckt detta är Nestlés hundmatsdivision Purina, av alla företag. De har börjat arbeta för att höja kunskapen om jordens betydelse, för att få fram ett bättre hundfoder.

Den stora insikten är denna: Ju mer man läser om jordlagret, ju tydligare är det att vi bara börjat skrapa lite på ytan när det gäller vår förståelse för jorden och dess stora påverkan på planetens ekosystem och klimatet. Jag ser fram emot att gräva mer i ämnet.

Publicerad i CSR i Praktiken 31/8 2018

Skaffa dig nya perspektiv

Ta del av Pers syn på aktuella händelser med nyhetsbrevet Perspektiv. Direkt i din inbox, en gång varje månad.

Tack för att du prenumererar

Hoppsan! Något gick fel!