Fler borde kommunicera hållbarhet som Nordea

Saker är sällan svart eller vitt, företag aldrig bara onda eller goda. Samtidigt som Nordeas styrelse fått välförtjänst kritik för det beslutet att flytta huvudkontoret till Finland av skatteskäl så är Nordeas organisation en förebild inom hållbarhet på flera sätt. Den skatt de betalar redovisar de på ett exemplariskt sätt i sin hållbarhetsredovisning vilket är något andra borde ta efter.

Förra året genomförde Nordea flera förändringar i sitt sätt att jobba med hållbarhet för att säkerställa att det blev integrerat i bankens sätt att tänka och ta beslut. Det berodde gissningsvis på att man upptäckte att man inte levde upp till de förväntningar kunderna hade på banken och den kritiken verkar man ha tagit på allvar. Nya människor togs in, arbetet omorganiserades, strategin blev tydligare. De nya mål man satte för verksamheten är dock inte lika intressanta som hur öppet man redovisar de interna processerna för att komma dit, och det är här Nordea är en förebild.

Nordea erkänner nämligen rakt av att kritiken var orsaken till att man tänkte om, förklarar vilka nya funktioner som man skapat och berättar man satt nya interna mål. De är nio till antalet och visar vikten av att veta vad man vill internt om hållbarhet ska tas på allvar. Det första målet handlar om att förankra minimikrav på hållbarhet i styrelsen och i ledningsgruppen. Låter det tunt? Det må vara hänt för grejen är att med ett beslut i styrelsen och i ledningsgruppen så får alla som jobbar med hållbarhetsfrågor ett mycket tydligare kvitto på att det de gör är viktigt för banken, och ett sådant mandat ska inte underskattas. Nordea är förstås inte ensamma om att ha interna mål och genomtänkta processer men de är den enda storbanken i Sverige som redovisar hur man jobbar på det här lättillgängliga och lättbegripliga sättet.

nordeapolen

Den finansiella sektorns möjligheter att påverka världen i en hållbar riktning är enormt stora, eftersom det trots allt är pengarna som styr världen. Sektorn gillar inte osäkerhet och när sektorn väl förstod att klimatförändringar medförde ökade risker i vissa investeringar har de varit snabba att agera för att försöka minska den risken. (Det är bakgrunden till det paradoxala förslaget att den norska oljefonden ska sluta investera i olja.) Beskrivningarna av hur sektorn agerar varierar för att påverka de bolag man investerat i varierar från vaga till klyschiga. Även här skiljer sig Nordea från mängden.

Där andra banker har några sidor text, ofta uppenbart saxade ur ett policydokument, har Nordea en hel sajt med bra beskrivningar av hur man tänker och hur man agerar. Där den här filmen är ett under av tydlighet. För den som är intresserad av hur man omsätter detta i praktiken finns ytterligare en sajt med många konkreta exempel och där man problematiserar utmaningarna för att göra världen hållbar.

Nordea är en av Sveriges mest kritiserade banker men precis som många andra företag som fått massiv kritik för vad som verkar vara briser i etik eller uppförande är det tydligt att kritiken blivit ett uppvaknande. Även om banken arbetat med hållbarhetsfrågor i tio år och haft företrädare som Sasja Beslik som pekat mot en hållbar framtid med hela handen, verkar det vara under det senaste 18 månaderna som bankledningen insett att det är viktigt att ge hållbarhetsfrågorna större plats i berättelsen om banken. Det välkomnar vi och hoppas Nordeas konkurrenter följer efter.

I slutänden handlar det om pengar. Den viktigaste frågan i en bank är inte om man använder Svanenmärkt papper eller ej, utan om att vinna kundernas förtroende så att man kan få uppdrag att förvalta deras pengar och det är först då man kan förändra världen i rätt riktning. Det sätt på vilket Nordea redovisar hur de jobbar med hållbarhet bidrar definitivt till ökat förtroende för banken.

Publicerad i CSR i Praktiken 1/12 2017.