Det onaturliga steget

Karl-Henrik Robért, grundare av Det naturliga Steget
Karl-Henrik Robért, grundare av Det naturliga Steget och hjärnan bakom ramverket med de fyra systemvillkoren för hållbar utveckling.

Den första oktober fyllde Karl-Henrik Robért sjuttio år. När han fyllde sextiofem firades han med en generös mottagning på Det Naturliga Steget, organisationen han grundade för 28 år sedan. Sjuttioårsfirandet såg dock annorlunda ut. Orsaken är Robért hamnat på kollisionskurs med organisationen och tidigare i veckan meddelade han att han avsagt sig sitt sista uppdrag, som chefsforskare, och klippt alla band.

I Sverige är Det Naturliga Steget förknippat med en skrift om hållbarhet som distribuerades till hushåll under 1990-talet men organisationen har haft stor och avgörande betydelse för den hållbara utvecklingen i hela världen. Efter publiceringen av Brundlandrapporten 1987 utvecklade Robért och den organisation han skapade ett ramverk som inkluderade fyra viktiga systemvillkor som måste uppfyllas för att en hållbar utveckling ska bli verklighet. Som cancerläkare förstod Robért vikten av robusta, vetenskapligt underbyggda definitioner och utvecklade därför systemvillkoren i samråd med många forskare från många discipliner.

Det har gjort att systemvillkoren snabbt blev en norm som väglett flera av de organisationer som idag har ett rykte som svenska och internationella föregångare inom hållbarhet. Scandic, Max Hamburgare, Nike och Interface. När Starbucks började arbeta aktivt med hållbarhet angav man stolt Det Naturliga Steget som partner på sin hemsida som ett sätt att markera att man inte ägnade sig åt green-washing.

Denna påverkan har tyvärr gått många svenskar förbi, vilket både är Karl-Henrik Robérts fel och förtjänst. Robért är en idealist, en snäll och ödmjuk människa med en genuin önskan om att förändra världen och har därför verkat mer på den internationella arenan än den svenska. Därmed hoppades han kunna göra större skillnad för världen än om man begränsat sig till den lite mindre svenska arenan. Historien kommer att tacka honom för det vägvalet.

Baksidan av Robérts idealism är att han aldrig varit en särskilt duktig affärsman. Den konsultverksamhet som organisationen byggde upp för att hjälpa företag och finansiera sitt fortsatta forskningsarbete har aldrig varit lönsam under någon längre tid. Den internationella stiftelsen The Natural Step International (TSNI) som skapade för över tjugo år sedan var tänkt att fungera som paraply för rådgivningskontor i olika länder för att hjälpa företag ställa om sina verksamheter i enlighet med systemvillkoren. Ett idealistiskt tänkande som dock lett till att TSNI ägnat mer tid och energi åt dem, än vad de ägnat tid och energi åt att stärka TSNI.

På det svenska kontoret har det alltid arbetat duktiga människor, rådgivare som bidragit till att hjälpa företag och som gått vidare till att påverka stora företag inifrån. Den indirekta påverkan som Det Naturliga Steget Sverige haft är betydligt större än den direkta påverkan, och lönsamheten har alltid varit svag. Det är ironiskt att en organisation som skapat ett ramverk för social hållbarhet på senare år varit plågat av ett ohållbart ledarskap, i många dimensioner.

Det tycks ha varit uppenbart för alla inblandade utom möjligtvis styrelse och ledning att organisationen letts av personer som – i motsats till Robért – varit intresserade av att sätta sin egen person före planetens och personalens bästa. Människor i ledande befattning har varit mentalt eller fysiskt frånvarande och några har till och med haft andra heltidsengagemang utanför organisationen parallellt med sitt uppdrag. De som tagit ansvar under långa perioder utan något riktigt ledarskap har motarbetats eftersom detta enbart uppfattats som om de försökt konkurrera om makten. Det bristande ledarskapet ledde i våras till att den svenska verksamheten gick i konkurs.

Verksamheten drivs idag av ett annat bolag, men under samma namn. Det nya ledarskapet verkar dock inte vara bättre än de gamla, och det är detta Robért motsatt sig. I det brev som Robért skickade tidigare i veckan skriver han att beslutet att lämna grundar sig på organisationens ledning inte hållit jämna steg med den vetenskapliga utvecklingen, att man tycks vara på väg att överge de fyra systemvillkoren och att han är kritisk mot de värderingar som de personer som leder organisationen har. Med andra ord: de leder en hållbarhetsorganisation på ett ohållbart sätt. Det som en gång var en ideell verksamhet med folkbildande ambitioner har förvandlats till en vinstdrivande konsultfirma med lönsamhet som enda mål.

Det är sålunda inte konstigt att Robért känner både sorg och besvikelse över att det slutade så här. Som salt i såren har The Natural Step International inte agerat mot den nya svenska organisationen utan bara välkomnat dem. En tydlig markering borde vara det naturligaste steget i världen för TNSI och frånvaron av en sådan handling skadar organisationens anseende. Att grundaren lämnar sitt uppdrag i den organisation han startat eftersom han inte längre vill bli förknippade med dem är sannerligen anmärkningsvärt.

Låt oss därför fortsättningsvis skilja på organisationen Det Naturliga Steget och det ramverk som de utvecklade på 1990-talet under Karl-Henrik Robérts ledning. Om tio år, när Karl-Henrik Robért fyller åttio kommer sannolikt organisationen Det Naturliga Steget vara borta men ramverket kommer fortfarande att leva kvar.

För det bör Karl-Henrik Robért att erkännas som den betydelsefulla upphovsman till ramverket som han är. Beklagligt nog har varken Robérts eller ramverkets storhet fått den uppmärksamhet det förtjänar i Sverige. Symboliskt nog är den svenska Wikisidan om ramverket kortfattad medan den engelska sidan är både lång och fyllig. Likväl bör Karl-Henrik Robért placeras i hållbarhetshistorien jämte andra personer som på olika sätt spelat en avgörande roll för att bidra till ökad förståelse om hur vi kan göra världen lite hållbarare. Frågan är om någon annan svensk kommer i närheten? Nej.

(This post is also available in: Engelska)