Låt oss öppna skånska ambassaden

Vid Donners plats mitt i Visby finns ett pampigt stort gult hus. Det ligger i det hörn av torget där det rör sig mest människor under politikerveckan vilket innebär att en majoritet av de runt 40 000 som deltar passerar huset.

oresundshuset

Under politikerveckan kallas byggnaden för Öresundshuset. För åttonde året i rad har nämligen Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad och Lunds kommun gått samman för att ”samtala med svenska beslutsfattare och informera om Öresundsregionens villkor och förutsättningar”. Ambitionen är god, men genomförandet så dåligt att det är pinsamt för oss alla.

Namnet avslöjar det mindervärdeskomplex Skåne för tillfället lider av visavi huvudstaden. De fyra aktörerna bakom Öresundshuset har bestämt sig för att försöka verka lite större än man är i hopp om att bli tagna på allvar av Stockholm, och låtsas även representera en del av Danmark. På invigningen bjöds det därför på smörrebröd, Carlsberg och en livs levande dansk på scen.

Bluffen är dock inte särskilt svår att avslöja eftersom invigningsdansken var nära nog ensam om att prata danska i huset under veckan. Bekräftelsebehovet som avslöjas när Skåne säger att vi är en del av Greater Copenhagen är lika akut och genant som hos en tonårspåg som trånar efter en tös som struntar i honom.

Begreppet soft power myntades på 1990-talet för att beskriva när ett land skaffar sig inflytande över andra länder genom att göra sig intressant, i kontrast till att kräva att de ska göra på ett eller annat sätt. Japan är det klassiska exemplet eftersom det betraktas som mer inflytelserikt än de flesta andra länder av samma storlek. De vanligaste vapnen är kultur och mat och Skåne har en del att lära.

Förra året besökte nästan 20 procent av alla i Almedalen huset, men vad fick de med sig? Huset är sterilt och seminarierna lika trista som de flesta andra. Min gissning är att det var de utmärkta toaletterna som lockade minst hälften.

Nej, istället för Öresundshuset i Almedalen 2018 – låt oss öppna Skånska ambassaden i dess ställe. Låt en stor rödgul flagga vaja på huset under veckan och använda hälften av budgeten till kultur och mat. Låt oss inreda huset så att man ser vad mycket Skåne har att erbjuda – idag finns ingen sådan information.

Låt oss göra mingel på vårt sätt under veckan och ersätta blaskigt rosévin med att bjuda på generösa gåsasnittar, falafel, Limhamns Lager, Helsingborgs Pilsner eller äppelmust från Kattvik. Låt oss bjuda på Frans, Timbuktu och Måns Zelmerlöv på innergården på kvällarna. Och låt oss bara tillåta skåningar på invigningsfesten. Det kommer garanterat att få andra att prata om ambassaden och vilja besöka den under resten av veckan för att se vad Skåne har att erbjuda. Det är nämligen så soft power funkar. Självförtroende är attraktivt.

Publicerat i Sydsvenskan 14/7 2017.