Problemet med mångfald

8750313731_e31de388c2_b

Jag är trött på mångfaldsarbete. Jag är trött på att höra om företag som vill öka sin mångfald genom att välkomna dom. Jag är trött på organisationer som talar om att de välkomnar alla, oavsett etnicitet, sexualitet, kön eller ålder. Jag är trött på alla de som talar om människor gruppvis oavsett om det är positivt eller negativt. Se där: nu gjorde jag det själv också.

Jag blir därför rätt trött på mig själv också – alla de gånger jag slentrianmässigt klumpar ihop folk utifrån hur de avviker från det vanliga sättet att se saker, snarare än tala om de individuella personernas möjlighet att expandera allas perspektiv. För mångfald får banne mig inte handla om etnicitet, sexualitet, kön eller ålder utan måste baske mig bara handla om innovation och att göra det mesta av det man har.

De flesta banker har kundservice på många språk idag. Eftersom de inventerade hur många språk kundservicepersonalen redan kunde var det lätt att införa ett enkelt tonvalssystem –  Tryck 11 för finska. 12 för franska. 13 för farsi. osv – för att göra det möjligt för kunderna att få service på sitt modersmål. Eller uttryckt annorlunda: för att göra det möjligt för banken att förstå kunderna bättre. Och förstår man kunderna bättre kan man också ge bättre service och det resulterar faktiskt i nöjdare kunder.

Jag är trött på att mångfald så ofta handlar om på vilket sätt någon avviker från normen istället för att handla om hur någon kan bidra till ökad kundförståelse istället. Jag är trött på att mångfald så sällan målsätts, så sällan kopplas ihop med affärsmålen, så sällan motiveras med något annat än solidaritet, mänsklighet eller rättvisa.

Det svenska spelundret är välkänt vid det här laget: King, Toca Boca, Massive Entertainment – listan över spelstudios som nått globala framgångar är imponerande med tanke på vilket litet land vi är. Att alla har anställda som representerar olika sorters etnicitet, sexualitet, kön, ålder är bra. Men frågan är vad som hänt om man uppmuntrat de anställda att använda de olika perspektiv detta representerar också i skapandet av nya spel eller versioner av befintliga spel? Nog hade Candy Crush Saga på kinesiska och med kinesiska godisar gjort spelet än mer populärt där borta? Kan man inte anta att Toca Tailor skulle funka även med kläder som inte bara ser europeiska ut? Och visst hade World in Conflict kunnat funka i en arabisk version där territoriet att försvara mot Sovjet skulle vara Afganistan snarare än Europa?

Ska svenska företag bli bättre på kundservice och bättre på att exportera produkter och tjänster måste vi ändra synen på mångfald. Mångfald får inte handla om, sexualitet, kön eller ålder men om innovation och att göra det bästa man har.

Publicerad som ledare i CSR i Praktiken nr 133, 22/5 2014.